Jag är ingens jävla morsa - det räcker med min häst!
Himla bra inlägg. Tycker inte om barn så himla mycket (läs hatar :))) ) och det där med att dem springer omkring och är högljudda har jag varit med om, iallafall på en ridskola och är sååå störigt. I ett privatstall har jag däremot varit med om att två tjejer till och med frågat om de fick komma in, där var det verkligen respekt mot häst och ryttare!
Bra skrivet. Jag tycker att det är så underligt att en del föräldrar släpper sina kids fria i just sammanhanget med hästar. Ännu konstigare är det om dessa päron är hästmänniskor, de om någon borde veta!?
Jag har ju själv två barn. Jag har ofta med mig dem till stallet, speciellt min 4a åring och även om min minsta bara är 1 år så får han hur en ska bete sig i ett stall. Alltså allting tar dubbel så lång tid när de är med men eftersom att jag är så mycket i stallet är det viktigt för mig som förälder att de lär sig hur en ska bete sig runt hästar, med hästar och på hästen. Det är SÅ viktigt.
Om jag någon gång har en liten Shetlandsponnyflock i lösdrift, härlig natur och allt är harmoniskt - hade jag utan tvekan kunnat låta mina barn sträva fritt, men samtidigt fått höra om och om igen att saker och ting har konsekvenser. Att gå helt utan uppsyn - nej, aldrig - men jag skulle inte säga nej om de frågar och jag skulle nog vara väldigt berättade hur jag vill presentera hästarna. De är vänliga och omtänksamma djur, men även ibland kan bli rädda och det kan sluta olyckligt. Det är viktigt att få fram båda delarna, på det sättet tror jag att om jag själv är engagerad i hur jag vill att mitt barns syn på djuren ska vara så eftersträvar även barnen det och växer upp med en naturlig förståelse för de. Redan vid 3-4 års ålder har barn mycket kompetens att förstå, det finns chans att växa in i hästars beteende och biologi! :)