Tänkte väl skriva om dagens ridpass, men nu känns det så långt bort. Hur som så kan jag ju nämna att det var ett tag sedan jag var så arg och frustrerad. Påvägen bort känns det verkligen som om handbromsen är i, han lyssnar inte på något och går rent ut sagt helt snett. Var allvarligt rädd att han var halt på alla ben. Sedan vänder man och galopperar hemmåt och han känns lika glad och pigg som alltid. Jag begriper verkligen inte vad som är problemet, han är verkligen så respektlös man kan vara. Jag ber honom att skritta frammåt på vägen och han stannar, tjurar och går sedan ut i skogen - jag väntar och ser vad han ska göra och han ställer sig och rycker tyglarna ur händerna och äter. Men hallå? Försöker lista ut varför han gör som han gör men det finns ingen mening? Blir så arg att jag ska behöva bli arg för att han ska lyssna. Vill ju att det ska vara som det brukade, att vi båda bara kunde rida ut i grimma och raca runt helt kravlöst och bara ha kul. Jag försöker verkligen att vi bara ska kunna ha kul men det är omöjligt när man har en häst som gör allt för att motarbeta en. Måste verkligen ta ut en hästkommunikatör för att få reda på vad som är felet, han brukade älska att rida ut och nu går det knappt. Antingen hoppar och studsar han bara för att se vad som händer eller så ska han tydligen göra såhär? Blir så ledsen. Aja, i slutet innan vi gick hem slängde vi ihop ett litet hinder av ris och pinnar som han fick hoppa. Då blev han glad och gick fram fint i båda varven, men iallafall. Mamma fick massor av fina bilder iallafall när han inte höll på. Aja, blir väl bara ridning på banan om jag inte har nån att rida ut med då antar jag, inte precis så man vill ha det ju.