let's forget what was said and give pain a rain check.

bild från i somras. 

 

Trodde denna dag skulle vara en bra dag. Well it was, har ju alltid trevigt i skolan med mina kära vänner, fick sluta tidigare och allt fick vi och nu är det lov. Men sen blev jag irriterad på flera saker, behövde åka upp till stallet vilket jag var så äckligt otaggad på. Men jag tänkte om och åh vad mysigt det skulle vara med en uteritt! Var verkligen jätte pepp och orkade inte ens bli lite irriterad när han redan i början började hoppa omkring. Men sen när vi skrittade längs vägen hoppade han hit och dit och när han väl backade ut i vägen framför en bil som fick stanna gav jag upp och vände hem, där han taktar hela vägen. Eftersom att det är en väg och han är hoppig har jag riktigt korta tyglar vilket han tycker är jätte störigt och jag försökte vekrligen länga ut dem så fort jag kände att han lugnade sig något steg bara för att ge eftergift när det gick bra. Jo tre steg senare när jag gett längre tyglar får han nästa damp-ryck och hoppar återigen ut på vägen. Det gick helt enkelt inte och jag blev så jävla arg. Orkar inte det här längre, varje gång! Och visst, ibland kan jag vara spänd och att det är därför han håller på men idag var jag verkligen bara positiv energi och jag försökte verkligen, men det räcker tydligen inte! Blev så pissed att jag red direkt in i paddocken och travade och galopperade som en galning för att han skulle få springa på. Kan man tankta och hoppa hela vägen hem så får man väl springa på som en dåre i paddocken istället. Första gången på mer än ett halvår av detta hoppande på uteritter jag verkligen blivit arg, blir alltid bara ledsen och besviken annars - men det hjälper ju tydligen inte någonstans. Vill verkligen vara hans vän och respektera honom - men det går fan inte när han aldrig ger någonting tillbaka. Idag fick jag iallafall en reaktion, kan säga att han visste ganska tydligt att jag var arg sen. Märktes på honom i stallet där han på senaste tiden varit så dryg och vägra stå still/springa ut från boxen osv, idag stod han blickstilla. Var han påväg ut ur boxen kunde jag ställa mig i andra sidan av stallet och bara peka argt på honom så backade han snabbt in igen. Skönt att han äntligen kan känna av lite energi iallafall, men blir så arg på allt för att jag ska behöva bli så jävla arg som jag blev idag för att han inte ska skita i mig. Blir så less. Men blir troligtvis hoppning imorgon och det tycker vi båda är kul så får väl hoppas det går bättre då. Förlåt för världens segaste och jobbigaste text men behövde skriva av mig lite, få utlopp för något. Blir sällan såhär arg, väldigt väldigt sällan. Men iallafall, vi hörs senare. 

åh finisar <3 dessa motgångar är så jobbiga, och förstår dig verkligen, såååå himla jobbigt och man vet inte om man ska skrika eller gråta. Svackor är så himla jobbigt, lovar att de kmr bli bra igen, sommaren kommer och då blir allt bättre :'DDD Känner så med Kalle oxå ibland, jag ger han så himla mycket men får inget tillbaka, så himla frustrerande! Men bara fortsätta att kämpa! ❤

Vet hur det känns! Men tänk på att Amigo imorgon inte kommer bry sig om att du var arg idag så gå dit med ett lika glatt humör och ha kul ♥

jag förstår verkligen hur du känner, tro mig. Amigo påminner väldigt mycket om ponnyn jag rider, iaf vad jag har fått ut från att läsa din blogg. Jag brukar dock tycka att det är jätteroligt när han håller på då han verkligen lyser av glädje, men jag förstår dig ändå. För de dagar då jag har en dålig dag kan jag bli så arg och bara känna "nej, nu jävlar orkar jag inte med dig. Kan du inte vara liiiite lugn åtminstone. Någon gång. Snälla." Man blir så frustrerad. Speciellt när man har sina dåliga dagar själv.

Förstår hur frustrerande det måste vara. Har själv väldigt lätt att bli frustrerad när det inte går bra och det blir bara en ond cirkel av att man blir frustrerad på sig själv för att man är frustrerad och inte kan göra något samtidigt som man blir frustrerad på hela situationen.
Men alla har ju dåliga dagar och jag vet att jag själv blir helt super nere så fort något går dåligt så det här kanske inte kommer från rätt käft direkt. Men jag hoppas att det går bättre för er snart.
Det är okej att göra misstag och alla har svackor, jag vet att det inte hjälper något egentligen, inte för mig i alla fall. Men jag tror på er och jag hoppas på att det kan börja vända för er snart. :)

Hej, du känner inte mig men vi verkar sitta i samma sits du och jag.. Jag har snart (helt) tappat min ridlust på min pålle pga att han är likadan som din häst. Inte nog med det gick vi omkull för lite över 1-2 månader sedan. Det känns som att börja om från 70% till 0 igen. Förstår precis det du känner med att du blir ledsen och tappar suget..

Jag hoppas det löser sig för dig!

mvh Tilda

Älskar bilden!

Förstår att det är frustrerande!
Men som du gjorde, låt honom springa! Sen kan man börja jobba, men först måste energin bort!

Måste bara kommentera att den där bilden är verkligen underbar! Ser skit härligt ut, verkligen!

Vill inte vara den som är den men det ligger mycket i detta... http://isabellellinor.blogg.se/2014/february/nagot-vi-alla-ryttare-maste-minnas-och-kampa-for.html#comment

Så himla jobbigt. Red en häst förut som bara stannade och dampade och skulle inte röra sig och sådant. Jag blir så himla arg och tillslut blir det ju bara ett helvete :/

Hoppas han blir sig själv igen!