Jag vill se mig själv som en väldigt rak och enkel person - blir sällan arg över småsaker, har lätt att umgås med personer med delade åsikter, är inte långsynt och är inte rädd för att säga vad jag tycker. Skulle jag snacka om någon så säger jag nästintill aldrig något jag inte skulle kunna säga till peronens ansikte. Dock väljer jag mina fighter noga, oftast väljer jag att vara tyst beroende på situation. Ibland säger jag något, ibland är det inte värt det och ibland smäller jag. Så fungerar jag. Mitt nyårslöfte iår var no more bullshit och det försöker jag hålla mig till så gott jag kan och har tagit bort flera människor i mitt liv sedan dess. Blir sällan arg och irriterad (eller okej, är alltid arg och irriterad haha men menar nu riktigt allvarligt arg eller irriterad haha) men är det några saker som drar ut djävulen i mig så är det följande:
- Folk som inte är raka. Lägger in fula kommentarer som bakvända komlimanger (aka "åh vad fint hår du har, mitt är ju så fult... alla gillar dig bättre" - detta är ingen komplimang det är ett bekräfta-mig rop), skriver pikar över sociala medier (är jag en hycklare för att jag nu skriver det på min blogg?? hoppas inte det) eller när personer man vet är irriterad på en bara slår av och är "supersnälla" och ba "va vad har jag gjort". Är jag arg på någon vill jag slippa den personen i någon dag och sen kan jag släppa det beroende på situation. Folk som inte släpper det och istället blir passivt aggressiva och går in i bff-mode dagen efter eller som kan slå av mitt i fighten och låtsas som inget hänt men vara arg i flera månader till får mig att bli galen. Har du ett problem vill jag att du tar upp det med mig, inte med twitter.
- Folk som bara är tappade. Det spelar ingen roll för mig hur många gånger du inte är rasist om du fortsätter kläcka ur dig ordet "svartskalle" eller säger att alla muslimer är terrorister. Det spelar ingen jävla roll hur många gånger du säger att "jag har inga problem med homosexuella" men sedan fortsätter meningen med "men måste de visa det hela tiden??". Det kokar i mig. Tack och Hej, du har just förlorat all min respekt och jag hoppas jag aldrig ser dig eller din trångsynta, vidriga människorsyn igen.
- Killar med taskig kvinnosyn. Jag kan ta ett skämt om att jag borde stå i köket och göra mackor av mina kompisar. Det kan jag. Men är du inte min vän - din macka kommer antagligen komma tillbaka med en påse råttgift. Behandlar du mina vänner dåligt på krogen? Jag kommer att skrika på dig eventuellt inte backa för en fight. Finner inga ord för hur många äckliga män man träffat på krogen, på jobben eller i allmänhet. Vidrigt är ordet och finns inget jag blir så arg över som vita kränkta män. Aka "stackar mig som är vit, priviligerad, tjänar mer än alla er kvinnor tillsammans för samma jävla jobb och får mitt ego krossat varje gång nån tjej säger att våldtäkt är dåligt". Nej föressten, hatar alla som hjälper till att förtrycka och minimalisera tjejer, för det är faktiskt något vi gör lika bra själva också.
- Trånsynta hästmänniskor. Behöver kanske inte säga mer?? Hästmänniskor som inte kan se mer än vad deras egen hästshals räcker. Ens egna sätt är det enda rätta, allt inom ens gren är fläckfritt och allt som kritiseras besvaras genom att skylla ifrån sig på någon annan. Hästmänniskor som fortfarande säger att hästar älskar bett och att bett är ofarliga, hästmänniskor som tycker att ju mer hästen bråkar desto svårare ser den ut och desto bättre måste ju jag vara och hästmänniskor som inte kan erkänna sina misstag. Låter bekant?