I och med att hastagen #metoo tar över twitter måste jag bara få skriva ett inlägg om det. För detta är så sjukt, hemskt och helt enkelt vidrigt att så många kvinnor fått uppleva detta, och året är 2017. Har vi inte kommit längre? För er som missat är hashtagen en reaktion på ankalgelserna om sexuella övergrepp och trakasserier mot Harvey Weinstain som är en stor hollywood producent. Efter att skådespelaren Ashley Udd talade ut om handlingarna han gjort mot henne var det flera som hakade på och det slutade med att han också har fått sparken från sitt egna bolag. Disskussionen involverar också om hur många liknande saker som hänt med högt uppsatta hollywood män som aldrig vågats anmälas. Många anmälningar går otrodda, blir nedlagda eller helt enkelt överkörda av rika högt uppsatta män som med pengar och kontakter tystar ner offren. Därav startades MeToo för att visa hur många kvinnor som blivit utsatta för sexuella ofredanden, övergrepp eller trakasserier där många suttit i det tysta, inte orkat anmäla, inte vågat anmäla eller som helt enkelt fruktat att inte bli trodda. Och siffran på antalet hashtags är skrämmande. Hundratusentals kvinnor som känns sig utsatta och väljer att skriva ut det. Vissa med bara taggen, vissa med hemska historier och vissa som bara vill visa att vi inte är ensamma, och vi tror er. 

 

Något som gör mig fly förbannan (utöver att denna hashtag ska behöva existera) är de män som inte fattar. Vad som inte går in har jag ingen aning om, kommer aldrig förstå hur någon bara kan köra över någon annans trauma och göra det om sigsjälv. Medan vi har tusentals kvinnor som skriver att de också blivit utsatta för sexuella ofredanden så har vi många män vars enda svar är "ah men det var fan inte jag". Första tanken är inte "fyfan vad hemskt att detta hänt så många", första tanken är inte "vi måste verkligen stoppa detta, det kan inte fortsätta såhär!" och första tanken är inte heller "vad kan jag göra för att förhindra att detta ska ske mot fler kvinnor?". Nej, första tanken för dessa är att ta avstånd. "Ja men jag skulle aldrig göra detta så det handlar inte om mig" eller "men jag känner ingen som gör detta så att så många tjejer skriver såhär är ju väldigt märkligt". TA ERAT ANSVAR! Blir så jävla förbannad, hur kan ni inte tycka att detta rör eller att ni har någon del av det att göra? Prata med era kollegor, barn, vänner! Ta tag i kompisen som är för full och vägra lämna en tjej ifred och säg till honom! Låt bli att följa efter tjejer hem, stanna dem på gatorna för att tvinga dem att prata med er och säg ifrån att det inte är okej om ni ser någon annan göra det! Det finns så mycket du kan göra, men istället väljer du att låtsas som att det inte sker. "Jag har aldrig gjort det så det är nog inte så troligt att det är så vanligt dvs tjejer ljuger och tar på sig en offerkofta" - men samtidigt kan du själv inte ens se någon skriva om hemska saker någon av samma kön som dig gjort utan att skrika ut "MEN INTE ALLA MÄN SLUTA DRA OSS ÖVER EN KANT!" Man undrar ju vem som drar på sig offerkoftan, tjejen som blivit utsatt för sexuella övergrepp och eventuellt fått ärr för livet eller mannen som känner sig kränkt över att hon skriver att förövaren var en man. 

 

Och andra delen av jobbiga män i denna hashtag är de som promt ska säga "ah men män blir trakasserade och ofredade också så denna hashtag är ju bullshit" - vem har sagt att de inte är välkomna att delta? Alla är välkomna att prata ut och vilja göra skillnad. Hur kan ni tycka att kvinnors hemska upplevelser är bullshit för att det händer män också? Det har väl fortfarande hänt och varit lika hemskt för dem som det också varit för alla män som utsatts? Dessutom är jag väldigt säker på ni att alla ni män som förminskar tjejers alla trauman och berättelsen med frasen "tjejer våldtar också" inte gjort ett piss för män som blivit utsatta. Gjorde ni det skulle ni ha skrivit om det i egenstartade forum, göra egna debatt artiklar och starta egna riots. Men nej, enda gånger jag ser män skriva om övergrepp mot andra män är när det är för att dra fokus från en kvinnas rädslor och berättelser. Annars ser jag bara problemet lyftas av kvinnor som inkluderar dem i våran kamp om rätten till våra egna kroppar, vart alla dessa kommenterande män är då kan man ju fortfarande undra. Och tro mig, jag vill stoppa alla sorters övergrepp och sexuella trakasserier. Jag har inga problem att prata om övergrepp mot män och hur hemskt det är - men jag tänker inte ta det från någon som vill göra det endast för att ta fokuset från kvinnor och det andra män gjort mot dem. 

 

Jag är själv väldigt skonad från detta, vilket jag är så himla lättad över. Jag har inga superhemska storys, men jag vet att flera av mina vänner har. Jag vet att många kvinnor jag träffat har. Jag har inga hemska storys, men jag har storys. Någon som tar på en mot ens vilja. Killen i england som ville att jag skulle följa med honom ifrån mina vänner på dansgolvet. "Nej" sa jag bestämt och vände mig om. Han tog tag i min arm och försökte dra med mig och sa "but I really like you". Och? Som att jag inte har en egen vilja, egna känslor eller spelar det bara ingen roll? Kunder (läs: gubbar) på jobbet som drar snuskiga kommentarer. Medelålders män som kunde komma fram till mig när jag jobbade som receptionist och dra jätte-sexistiska skämt. Jag skrattade aldrig, och då blev de obekväma och höll sig borta istället. Det var som att det var det enda sättet de kunde kommunicera eller något, för skrattade jag inte åt deras skämt så hejade de inte heller direkt. Killar som skriker efter en på gatan, gamla gubbar som ropade "tjenare brudar" till mig och en kompis på bussen och blev arga när vi inte ville prata eller män som tror att man vill ligga bara för att man är trevlig. "Men du var ju jätteintresserad nyss", det det var jag inte. Du stannade mig och började prata med mig och jag log och svarade innan jag gick. Newsflash: många tjejer är trevliga när de är obekväma för att det är en inlärt beteende. Kvinnor blir på riktigt mördade av män som tycker att de är "otrevliga", "rude" eller bara "uppkäftiga". Så ja, många av oss är bra mycket trevligare än vad vi har lust med. Många av er kanske inte tycker att de ovan ens är ett problem, men det är saker som gjort mig obekväma. Inget jag tänker på ofta eller som satt spår i mig direkt, jag är varken särskilt rädd när jag går hem på natten eller orolig för att ha tighta kläder när jag är ute och dansar. Men beteendet är fortfarande inte okej, och jag vet att början på liknande händelser slutat så mycket värre för så många kvinnor - där ibland mina vänner. Kvinnor är rädda och det hjälper inte att du skriver att "inte alla män!!" är onda. Det finns ingen lista eller regler för vilka män vi ska vara rädda för så många tar det säkra före det osäkra, vad är det ni inte förstår? Det är inte personligt, men våran säkerhet måste gå före din stolthet. 

 

Vill bara avsluta detta jättelånga inlägg (cheers till dig om du pallat dig igenom hela) och säga att jag är så stolt över alla kvinnor och män därute som vågat och orkat prata ut om det hemska de varit med om. Jag vill ge en applåd till alla män och kvinnor som är stöttande, det kan betyda allt för någon. Jag har läst så många fina svar och stöttande tweets till hashtagen och det gör mig så glad! Att det finns fina personer i denna äckliga värld av våldtäktskultur, övergrepp och vidriga trakasserier. Vi måste alla bli bättre på att prata om detta, stå upp mot detta och stötta de som gör detta. Dessutom måste vi sluta se män som offer i alla fall där de dömts för våldtäkt eller trakasserande handlingar (och vise versa måste jag väl skriva även om jag själv inte sett något sådant beteende. men ifall det förekommer, givetvis!). Förstår ni inte vad jag menar med detta är fallet med Brock Turner ett väldigt bra exempel. Medan han släpat in en medvetslös tjej bakom en soptunna och våldtagit henne påstår fortfarande folk att det är synd om honom och att detta förstört HANS liv. För att hur hans handlingar påverkat hennes mående är inte den största diskussionen för många, det är hur hennes anmälning påverkat hans. De föreslog också att han skulle få kortare fängelsestraff med motiveringen "annars kommer det skada hans form i simmningen" osv. För tydligen är det ju inte så konstigt, han var ju full. Jag kan ju relatera för när jag är full försvinner alla mina sunda värderingar om rätt och fel eller hur man är en decent fucking person. Nej fyfan. Skulle kunna skriva om detta i timmar men måste ta och runda av. Till alla människor som utsatts för sexuella trakasserier, övergrepp, blivit slutshameade, tystade eller gått otrodda - ni är så jävla starka och vi backar er. Alla har rätten till sin egen kropp, alla ska ha rätten att kunna gå ut eller gå till jobbet utan att känna sig obekväma och alla ska ha rätten att våga säga "Nej, jag vill inte prata med dig. Jag tycker det här är obehagligt" utan att frukta för sitt liv. Vi vill inte ha era rop om att vi är "sexiga" när vi går hem själva på natten. Vi vill inte har era oönskade dickpicks i telefonen. Vi vill inte ha döds- eller våldtäkts hot om vi inte är intresserade och vi vill inte ha era sliska komplimanger på jobbet för att sedan ses som otrevliga om vi inte spelar med. Och till alla er män som nu vill skriva "men vadå, kan man inte ens flörta nu utan att vara rädd att bli anmänd för sexuella trakasserier??" - om ni inte fattar skillnaden mellan de två borde ni verkligen hålla tyst. #MeToo