Har stått tomt här av flera anledningar. Kort sagt så kom Amigo in från hagen med ett svullet ben i onsdags, jag och mamma spenderade kvällen där med veterinär. Då det inte blivit bättre över natten trots medicin, kyla och lindning så fick vi en akut tid på ultuna då ponnyn knappt kan gå. Jag var på jobbet men som tur var kunde Alex hoppa in sista två timmarna för mig (guld värt ♥). Vi åkte in, röntgade och gjorde ultraljud på den svullna senan. Inget visades på röntgen men ultraljuden visar att förstärkningsbandet är skadat. Det är inte värsta senan att skada men ändå upp mot ett år läketid. Så vi har just nu ponnyn på boxvila i två veckor och återbesök om åtta veckor för att se om det blivit bättre. Så känns lite tugnt just nu, speciellt med tanke på hans EMS som gör att han inte bara kan gå på bete hur som och måste röra sig lite. Men vi får kämpa på. Värsta är att han troligen fått detta utav att han halkat eller vrickat sig i hagen. Något så simplet som blev så mycket skit. Utöver det (på en mindre jobbigt punkt ändå) så är jag megaförkyld. Har dragit både jobb, stallkväll och sen veterinärbesök med feber så har spenderat all tid sedan torsdagkväll i sängen. Har levt på chips och mackor samt sett alla avsnitt av The Good Doctor. Syrran var en ängel och kom förbi med ett "krya på dig"-kit igår, ändå guld med tanke på att jag bara ätit chips och godis pga orkar inte laga mat. Idag är febern nere iallafall så ska försöka hålla mig uppe en stund. Så ah, det är läget här. Amigo verkar ta boxvilan med ro än så länge men vi får se hur det utspelar sig när han ska börja promeneras. Själen mår piss, kroppen mår piss, livet känns piss. Men det ska bli bra ändå, det behövs bara lite tid.