R.I.P <3


R.I.P Camilla <3
Som ni vet (annars finns det att läsa längre ned) så har Kerstins haflingers inte varit bra. De har som dagt troligen ätit någon giftig växt som gjort dem blockhalta. Alla tre fick gå på Metacam (stavning?) och Billy och Champagne (tack och lov!) har svarat på medecinen. Camilla (Champagnes mamma) gjorde det inte. Kerstin ringde vererinären som tyckte att de skulle fortsätta med metacamen men eftersom hon inte svarat på den så tog Kerstin ut en hovslagare som sa att hon hade så ont att hon knappt kunde gå. Kerstin ringde då en annan veterinär som tycker att hon ska prova en annan medicin. Hon byter medicin och Camilla fick chock av den nya medicinen. Nu galopperar hon på tramplandas evight gröna ängar. <3

Midsommar porträtt!





It's at party at a rich dude's house'

Vi kände visst bara att vi ville sova under bar himmel!

Eftermiddagen spenderades hos Anna J 
tillsammans med
Michelle Johanna Sofie och Klara!


Vi lagade mat, spam-ringde Rix FM, spelade kubb (som jag själv är en väldigt talang i. Om man räknar med att jag råkade skjuta ned kungen så hade jag ned flest kubb-klossar), åkte moppe och vi bestämde oss för att sova UTOMHUS under bar himmel :)
      
          Ja, vi sov alltså ute på Annas studsmatta,
          fast vi gick in klockan 4 när myggen kom ;)

En väldigt trevlig kväll fick jag iallafall! Tack för det! :D


A touch of red'

       
Några bilder som däremot blev bättre var bilderna som jag fotade på Martina & Ina idag. De red ett dressyr pass på banan, med en massa irriterande hinder som alltid skulle vara i vägen. Men Ina är en rolig häst att fota, så fint steg som hon har så många bilder blev det ändå. Matchande i rött blev det också! :D
        
       

        

Löshoppning

   
   

Min lilla tjockis löshoppades idag, han kom över 95 centimeter! Inte dåligt för en ponny som gått omkull 15 gånger! ^^
Ridläger gruppen som skulle ha löshoppning på teorin var lite sena, så jag ställde min ponny i ridhuset någon meter från dörren och gick ut och började plocka fram hinderstöd. Och min fina kille bara stod där och kollade på mig. Ridläger barnen blev lite kära i honom, han bara stod där och såg nöjd ut när alla kom och klappade på honom :')

Aja, några skitbilder blev det. Min kamera var inte på min sida idag (:

Fotografering idag (:

Idag kom Alexandra Fotografen Neu och fotograferade mig och Amigo :)

Jag snodde med mig Mammas gröna klänning och åkte till stallet för att mötas av en fläckig ponny med ett enormt sår på baken, ungefär som ett rivsår, cirka 15-20 sm långt. Så innan fotograferingen blev det att spraya på bakeriedödande medel och skit. Gubben <3
Sen blev det först foto från marken och några ridbilder. Cherry tyckte att vi var väldigt interessanta och förföljde oss, så jag såg nog lite ut som flickan som talar med hästar när jag red omkring med Cherry vid min sida ;)

Ponnyn var duktig, som vanligt. Lite långssam med det skiter jag i :)
Och fotografen fick otroliga bilder, som vanligt! Alexandra, TACK! :D

Denna bild åker direkt upp på väggen! :D
© By Alexandra Neu

Ridning

Igår flyttade vi hästarna till sommarbetet. Det vart inte särskilt mycket spring Amigo mer eller mindre körde ner huvudet i gräset och stod kvar där ;)

Idag red jag på banan i repgrimman. Vi tränade på ställningar och böjningar, som jag själv och Amigo tycker är extremt svårt men vi klarade det ganska bra idag. avsaktningarna satt perfekt, behövde bara sjunka ner lite extra så saktade han av. Framåtbjudningen kunde varit bättre dock.


  
Btw, skorna på bilderna blev inköpta i lördags, UR sköna.
Starkt rekomenderade! (y)
Det är "Rid-Converse" eller vad man nu ska kala dem ;)

It'd be safer, to hate her. Than love her, and lose her.

Det suger. Det är förjävligt. Allt känns förjävligt. De skär i hjärtat och jag har en klump i magen. Troligen kommer Champagne inte hem till oss igen. Varför skulle just du få den där skiten? Annars hade du varit min hela sommaren <3 
Vem hade trott att jag skulle falla för dig så hårt som jag gjorde?


it'd be safer, to hate her
than to love her and to lose her
it'd be safer to hate her, all around

and nobody knows what it's like
live and die on the inside
nobody knows what it's like
to be one of a kind

when we die, do we feel alive?
when we die, do we feel alive?

it'd be safer, to hate her
than to love her and to lose her
it'd be safer to hate her, all around
and nobody knows what it's like
live and die on the inside
and nobody knows..

The grudge


Hmm igår var det The grudge maraton med galningarna :D
Och tja. *host* Första filmen. Sög ju. Fattar INTE hur jag har kunnat sagt att den är så bra :o Den hade ju bara fula effekter. Ja, storyn är rätt bra. Men... The grudge gubbarna syns för mycket! Spöken som syns för mycket= fult.

2:an var däremot bättre, som jag kom ihåg den. Den gav tillbaka den där känslan man bara älskar. Skräckblandad förtjusning. Och med det menar jag inte att FILMEn i sig är läskig, gubbarna skrämmer mig inte ett dugg utan det är när jag själv tänker mig in i situationen som jag ryser av spänning. Just de där små sakerna, som när den blonda duschar, drar fingarna genom håret och en massa kolsvart hår fastnar runt fingrarna. Mys :D

The grudge två är fortfarande en av de bra skräckfilmerna, just för de där små scenerna som ger en rysningar. Klart sevärd! ;)

Resultat från tävlingen (:

Okej, i 70 nollade vi :)
Han kändes hemsk på framridningen. Kickade mot skänkeln och vägrade hoppa :/ Men på banan gav han verkligen järnet! :D
I 80 fick vi ett stopp på första, allt mitt fel.
Vi gick omkull på framridningen så jag vågade inte rida ordentligt. Sen blev han taggad som fan och rejsade igenom resten av banan! Lite bockningar och bus, jag är sjukt stolt över ponnyn <3

Bästa ponnyn <3


Film på rundorna, Film: Minna :D


Godmorgon ;)

Duktigt att varkna klockan 1 va? Har ju för fan sovit bort halva dagen.
Så värdelöst.
Nu sticker jag till stallet, tävling imorgon. Vi får väl se hur det går,
faktiskt ganska nervig.
Och att man startar som nummer 13 låter ju också bra ;)


Jaja, allihop! Se upp för team lila imorgon då! :D
Fast den här tävlingen skippar vi nog barbie-häst-manen x)

En repa i perfektionen'

Tjao, ännu en dos av Josefins sjuka fantasi :P
Vet inte vad jag tycker om den än. Vill ha både bra och dårlig kriik tack :P



Mitt blonda hår har perfekta prinsesslockar. Mina ögonfransar är naturligt långa, naturligt svarta. Ögonen ljust blå, precis som havet när det träffas av solen. Skimrande. Munnen, perfekt form, mjuk, ljust rosa till färgen. Min hy, perfekt. Slät och jämn, färgen med perfekt bränna. Mitt ansikte har en perfekt form, som framhäver mina perfekta ögon. Jag är precis lagom lång. Perfekt midjemått, inte ett uns för mycket fett, inte ett uns för lite. Jag är söt, snygg och het på samma gång. Allas blickar dras mot mig. Jag är rolig, galen, jag vet hur man har roligt. Jag är självsäker, behöver inte en vän; dem behöver mig. Allas blickar landar på mig. Jag charmar alla med storm. När jag går genom korridorerna vänder alla på huvudet. Varför? Jo, för att jag är perfekt.

 

”Händer i helgen?” Min skock av vänner kollade med förväntan i ögonen på mig.

”Hmm jag vet inte, någon som har en plan?” Min ljuva röst flöt genom rummet.

”Får jag komma med ett förslag?”

Min pojkvän Kevin slog sig ned bredvid mig och gav mig en kyss på kinden. Tjejerna omkring mig suckade drömmande. Han var snygg. Mörkblont hår, vackert ansikte, ögon som gav intrycket av ett stormigt hav.

”Självklart,” log jag.

”Det är ett stort ståhej på Kawing på lördag, jag kan fixa in oss,” Han log och blinkade med ena ögat.

”Då var det klart tjejer!” jag skrattade och tjejerna skrattade med mig.

 

Dörren slogs upp och det var nästan som om hela stället stannade upp. Blickar vändes mot mig, jag log och gick med svängande höfter ut på dansgolvet med min skock av beundrare efter mig. Ljuset från det tindrande lamporna fick min hud att gnistra, mitt hår att glänsa. Blickar stirrade fortfarande på mig, som förtrollade. Jag dansade, skrattade, hade en grym kväll, tills jag såg dem. De stod i ett hörn av rummet. Läpparna tätt ihop, tungorna i varandras halsar. Jag stelnade till, allt tystnade. Det ringde och dunkade i öronen. Rockmusiken hördes på avstånd. Mina ögon stirrade. De såg mig. De ryckte sig ifrån varandra, han kollade på mig med en skuldmedveten blick.

”Vera, jag...” Kevin tappade orden.

Jag gick med bestämda steg framåt. Stirrade honom rakt i ögonen.

”Vem är det här?” frågade jag, min ljuva röst utstrålade förvåning och en smula sarkasm.

Tjejen mötte inte min blick. Hon hade mörkt platt hår, hennes ansikte var lite för runt, klänningen hon hade på sig satt löst och hängigt på kroppen. Kevin sa inte ett ljud.

”Inget du vill säga till mig?” Jag log fortfarande, det där fejkade leendet.

Hans mun rörde sig inte och jag vände om. Han tog tag i min axel.

”Vera, vänta...”

Jag snodde runt.

”Vad?”

”Jag är ledsen! Jag lovar, hon betyder ingenting! Jag vet inte ens vem hon är!”

Nu såg den taniga lilla tjejen upp.

”Va?” Hennes läpp darrade.

”Något du vill tillägga?”frågade jag med en elak ton i min röst.

Hon blängde på Kevin. ”Vad synd, då har du ju slösat bort en månad på att träffa mig, om jag nu inte betyder någonting. Om du ens vet vem jag är!” Hon vände på klacken och försvann.

Jag log och nickade. ”Så kan det visst gå,” jag gav honom en blick och stack.

Vägrade visa hur förödmjukad jag var.

 

När Kevin kom in genom dörren vände alla på huvudet. Gav honom anklagande blickar. De var på min sida. Inte på den onda sidan, min otrogna ex pojkväns sida.

”Vera, jag måste prata med dig,” Han kollade på mig med skyldiga ögon.

”Om vadå?” frågade jag, som om jag inte brydde mig.

”Du vet om vad,”

”Varför?”

Han hajade till.

”Hur kunde du göra såhär mot MIG?” Mina vackra ögon smalnade.

”Ja... ja...”

”Sluta stamma och hosta fram ett svar!”

Han blev tyst. Allas ögon vilade på oss.

”Dög jag inte? Var jag inte fin nog för dig? Eller gillar du taniga tjejer? Brunetter? Vad? VAD är det för fel på mig?”

Fortfarande tyst.

”Du är patetiskt. En idiot, en nolla,”

”Och du är en hora!”

Fullständig tystnad.

”Ursäkta?” alla tjejer omkring mig svarade för mig.

”Fattar du hur det är att vara din kille? När du gör precis vad du vill, flirtar med precis vem du vill, dansar omgiven av killar, iklädd så gott som ingenting. Fattar du varför jag blev trött på dig? Du är bara så jävla billig,” Hans röst var hård.

Jag log igen. ”Så det är mitt fel?” sen hårdnade min röst. ”Ursäkta med det är fan du som vill kyssa någon annan, det är dig det är fel på.”

”Jag letar efter något äkta, inte den där billiga typen.”

”Du kunde inte talat om för mig när du ville söka efter något äkta?” Jag höjde irriterat ett ögonbryn.

Han var tyst, jag hade vunnit. Men jag var inte nöjd. Han skulle få betala priset för det han gjorde mot mig. Hämnden kommer bli ljuvare än du någonsin var.

 

Jag öppnade dörren, bjöd in mig själv. Jag visste vart hans rum låg. Första till vänster efter trappan. Jag gick ljudlöst, Han blev förvånad när han såg mig.

”Vad gör du är?” Hans röst var irriterad och kaxig.

”Hmm jag vet inte riktigt,” jag log och stängde dörren efter mig.

”Ursäkta, men kan du typ, dra? Jag sa ju till dig att jag inte vill ha någonting med dig att göra,”

Det var då han upptäckte det, att mina ögon var svarta. Han ryckte till, såg misstroende på mig.

”Eh, Vera... Är du okey?”

Jag skrattade. ”Så klart jag är,”

Mina tänder glimmade i ljuset från en gatulyckta på gatan nedanför. Han reste sig upp.

”Vera, dina...”

”Mina ögon?”

Jag lyfte min hand och drog en nagel med perfekt manikyr runt ögat. Log ett leende som inte riktigt gick att placera.

”Vad är det med dom?” Jag skrattade lite.

Han började bli rädd på riktigt. Jag njöt av varje sekund, tog ett steg framåt. Min hand lyftes och tryckte ned honom mot sängen. Min hand smekte hans ansikte och jag satte mig bredvid honom. Han satt stel av skräck. Min mjuka fylliga mun fördes mot hans öra och viskade; ”Skrik inte. Det är inte någon idé. Ingen kommer kunna hjälpa dig, du kommer bara föra dem in i döden.”

Hans puls ökade.

”Vera...” viskade han men jag avbröt.

”Sch,” sa jag med en låtsad sorgsenhet. ”Du valde själv den här situationen.”

Mina läppar rörde hans hals. Lätt, mjukt. Likt en kyss eller smekning, innan den övergick till en våldsamare fas. Det varma blodet rann ner i min hals. Smaken exploderade i munnen. Kevin kämpade emot skriket. Mina händer fattade tag runt hans huvud, ryckte till och han blev stilla. Det knakande ljudet från den knäckta nacken ekade i huvudet. Jag log och började vandra ner för trappan. Där har ni min hemlighet. Min brist. För sanningen är den, att ingen är perfekt.


Shopping och foto (:

Dagen började med shoppning, och det spenderades 1000 kronor på linnen, shorts, bikini & underkläder! Sen blev det av mot Säva där jag fotograferade ridlägeravslutningen. Och jag fick i mig lite kakor och tårta också (a) Maten på lägret är ju himelsk! :D
Annars händer det inte så mycket för mig, nu är jag trött. Ska redigera runt 50 bilder till som snart åker upp på pixboxen. Sen får vi se. På lördag blir det tävling & the grudge maraton. Nice! :D

Ja, vi var de coolaste på hela skolan - i 6:an!

Okej, seriöst jag DÖÖÖÖÖR! x'D
Asså fy fan vad gulliga vi var! x'D Vår första film :')
HAHAHHAHAHAHHAHAHAHHAHA x'D



I'm done whit this shit.

Okej, nu räcker det. Det är så jävla värdelöst att behöva åka till stallet med förhoppningarna på topp och åka hem med en jäkla besvikelse. Just nu suger allt. Min ponny blir bara odrägligare och respektlösare för var dag som går. Och jag forstätter täkna, "Hur fan ska han respektera mig från ryggen, där han inte ens ser mig, om han inte gör det från marken?"

Så nu är det slut. Efter helgens tävlingar slänger jag ner allt bett i en stor låda som jag gömmer under sängen. När han kan ridas näst intill felfreitt i halsring är jag redo att plocka fram de igen, tills dess orkar jag inte. Jag är trött på att få dårligt samvete när han drar ner huvudet och äter gräs för att jag måste ta i så hårt för att få upp det. Trött på att behöva ta i för att kunna bromsa. Det har bara gått utför. Nu fick jag inte ens honom att gå från trav till skritt med endast sätet. För en månad sen fick jag halt med samma rörelse. Nu blir det markträning som fan, och när det gäller ridning så lägger jag mitt fokus på grimma och halsring. 
              
Det behövs en förändring. Jag vill inte ha den här relationen till min häst. Han står still när han borstar, till och med fast han står utomhus helt lös, jag är jätte solt över det. Stolt över att han respekterar det. Men nu de senaste dagarna har jag nästan blivit påsprungen och då tänker jag bara; vad är fel? Den Amigo jag känner skulle aldrig springa på mig. Han har mist sin respekt, ibland är det som om jag inte ens finns. Och så vill jag inte ha det. Jag vill ha lika mycket respekt tillbaka som den jag visar honom.

When nothing goes right, go left.
  

Nya fångsjukan?

Idag fick lilla Champagne åka hem igen :/
Som jag sagt tidigare är hon VÄLDIGT öm i fötterna, men vi trodde att det berodde på att hon var så plattfotad och hennes mamma är också väldigt öm. Men idag när Kerstin skulle ta in hästarna såg hon att både Camilla & Billy var lika halta dem. Hon ringde veterinären och fick reda på att de fått in över hundra likande fall den här veckan. Och nej, det är inte fång. Veterinären sa att det troligt vis var någon växt som blommar nu de ätit.
Så nu ska hästarna få medicin och ta det lugnt i 10 dagar, sen får vi se. Bli bättre nu gumman, min sommar med dig han ju inte ens börja... <3

I was flyin', now I'm crashin'
Well, we were never meant to be baby we just happen... <3

EFRK :)

Tävling idag! Vilket innebär krigsmålning, hesa röster efter alla hejar ramsaor & en massa foton att redigera :o

Bilder finns nu att se på www.JossanAmigo.pixbox.se


Ni är så, yeah yeah wow wow'


Ansikte 1; hy.

Kollar du ofta på bilderna från modetidningarna med drömmande blickar?
Åh jag önskar min hy var så fin!
Gud vad underbara ögon!
Hur kan hennes hår glänsa så mycket?
Nå låt dig inte luras, välkommen in i en värld av photoshop med förminskade näsor och pefekta ögonfärger.
Se bilderna nedan, den övre är orginal.


Idag tänkte jag ge tips på hur du får huden på ditt ansikts porträtt perfekt.
Jag använder mig av Patch Tool och det funkar såhär:

Du håller ner musen och drar runt det du vill ta bort, till exempel en finne eller (som på bilden) ringar under ögonen. Sedan när 'skräpet' är markerat drar du ner den och hittar en annan bit av huden som matchar.

Sedan fortsätter du med att flytta om och byta ut hudbitarna tills allt 'skräp' är borta.



Hoppas att det kunde vara till någon hjälp! Snart kommer inlägget om hur man redigerar ögon som någon önskade :)
Vad mer vill ni läsa om? Tyck till ;)

"Schools out, for summer"

Nu är det sommar lov! Äntligen! :D
Det firades med bad hemma hos Anna i regnet ^^

Vi syns efter sommarn allihopa ;)

Mrs Plattfot :/

Jo, Blondie är riktigt jäkla ömfotad :/ Mamma började vela om vi verkligen skulle ha henne eftersom att hon var öm i fötterna, "Man köper ju inte en häst med problem". När jag irriterat slängde ur mig "Tur att jag inte är häst då, då skulle väl ingen vilja ha mig heller!" fick det tyst på allt ett tag iallafall.
Men seriöst, vad skulle problemet vara om hon var lite plattfotad? Ett par skor och vipps, så kan hon gå igen. Jag har aldrig velat ha en ponny som går FEI dressyr eller hoppar banor på 120. Jag har aldrig bett om det. Jag vill bara ha en bästa vän. Och om min bästa vän är lite öm i fötterna spelar väl det fan ingen roll? Ja, jag förstår folk som inte köper en häst med problem, jag dömer ingen så. Jag bara tänker att själva individen räknas mer. Jag väljer ju inte vänner efter deras hälsa direkt.
Men nu är det löst iallafall. Hon ska hem igen och bli skodd och sen ska vi avakta och se om det blir bättre innan vi tar tillbaka henne :)


Tja, det syns säkert inte men hennes fötter är jääävligt fula :p
Och ja, min fläckiga ponny kan stegra på komando *not*

Champagne

Igår fick jag höra något jag inte var berädd på. Vi ska ta han om Champagne hela sommaren och om vi får en boxplats blir det eventuellt köp! Jo, Lyckligare än mig kan man nog inte vara nu! :')
Nu står guldhästen bredvid MR. fläck i stallet. Mina vackra hästar <3


5-kamp! :D

Idag taggades det på 5-kamp, 8:or mot 9:or! Det var stafetter, stövelkastning, brännboll, ordlek & Dragkamp!




Fail.

Gissa vem som blev avbockad idag?




Idiot (a'


Tältning!

Tältningen gick strålande! Inget regn och inga skadade barn [ eller jo, Andrea blödde näsblod men det var endast på grund av sömnbrist (a) ]!

klockan halv 6, Tälten monterades upp och grillen sattes igång! Någon gav misstaget att ge Michelle en stekspade. Hon sprang mest runt och skrek; "Haha! Grillen är OBEVAKAD!" eller "Cheff Michelle Ramsey", men efter att ha tappat ner en hamburgare i grillen (den hamnade tydligen också under kolet!) och en på marken så blev hon stoppad. Mat delades ut och efter de blev det 5-kamp. Laget som jag blev lagledare till döpte sig till Josefins Änglar (Nej, det var iiiinte jag som kom på det). Det blev alltså kläder som åkte av och mjäliga ansikten!

Sen blev det party i ridhuset, där vi hoppade hinder och lekte lekar. Efterfest i tälten (varav vi hade Älins sats tält, stort som en stuga). Barnen tyckte att vi var högljudda, vi skyller allt på Michelle. Hon pratade nämligen väldigt högt! Men som tur vad tror jag inte barnen HÖRDE vad hon sa, och tja, det hoppas vi nog alla att de inte hörde. Hon och Filip höll nämligen en väldigt stor diskution som var lite *host* intim. Vi andra låg mest och as garvade.

Filip fick sig också en utskällning av en sovande Anna mitt i natten. Anna satte sig upp i sömen och skrek "AJ! AJ! AJ! AJ!" och Filip undrade om hon hade ont.
Anna: "MEN HÅLL KÄFTEN FILIP!"
Filip: "Men... förlåt då..."
Anna: "Du är ju för fan dum i huvudet!"
Det fick oss att kvickna till lite igen. Jag tror jag iallafall fick 2 hela timmars sömn, eller inte. Jag var mer eller mindre död vid frukosten iallafall, där Anna tryckte i mig Hamburgebröd med ost och skinka. "EXTRA ALLT!" Jo tack, jag fick ungefär 8 skinkor. Sen käkade vi kakor och drack saft tills alla höll på att spy! :D








Och nu, till det jag längtat efter ända sendan jag masade mig upp ur sovsäcken imorse:
                    SÄNGEN!!! xD

"BIIIIII"

Började dagen med en mysig uteritt tillsammans med Sara den Trygge & Bimmlis. Det var mcyket trevligt och Amigo och Bimme kom bra överens, vi red i princip bredvid varandra hela tiden! Mindre mysigt var det förståss när myggen koma. Då galopperade Sara ifrån dem. Vi saktade av och gav långa tyglar. "BI!" Utbrister Sara och drar iväg i full galopp för att komma bort från det! Haha då passade Amigo på att bocka lite, bus ponnyn! Sen var det tillbaka till stallet, äta tosca kaka och bara att vänta tills tältningen! :)


En bild på Trygg & Bimme från UPK (:

God morgon, God morgon

"Hör ni fåglar sjunga glatt" osv osv ;)
Dagen ska spenderas i stallet, sen blir det tältning vid ridhuset med allihopa! Kommer bli fetans nice :D Moahaha Jag ska terrorisera alla som vill sova (a) Om jag själv nu inte somnar, dvs. Aja, vi kommer nog iallafall sova bättre än förra året, då vi vaknade i en vattenpöl! x)

Pics från förra året, ;) Och som sagt så reganade det, därför sover folk i, mössor och skit mitt i sommaren ^^

MVG på barndomsminnet


Ett barndoms minne

 

Jag stod på kanten av bryggan. Stirrade ner i vattnet. Det svarta, mörka, skrämmande vattnet. En kall vind blåste omkring mig. Jag ryste, trots att det var 30 grader ute. Många av mina klasskompisar var i vattnet redan. Tog vara på tiden av vår sista vecka. Om bara sju dagar skulle mina skolår vara slut. Det var otänkbart, men sant. Och om en månad skulle jag fylla arton. Ännu otänkbarare. De sista åren hade rusat förbi, som om jag gick från barn till vuxen på bara någon sekund. Jag hörde fötter slås mot bryggan när någon kom springande. En plötslig knuff i ryggen fick mig skrikande att falla framlänges. De kalla svarta vattnet omfamnade mig. Slöt sig omkring mig som en mörk slöja. Jag visste inte vad som var upp, visste inte vad som var ner. Såg bara det mörka vattnet och bubblorna som yrde omkring mig. Det mörka vattnet fick tankarna från en födelsedag att komma upp. Jag försökte tränga undan dem men plötsligt var det som om bubblorna i vattnet formade en liten kropp. Jag stannade upp och minnena jag försökt förträngt överbemannade mig.

 

Det var min födelsedag, jag hade fyllt 10 år. Jag hade blivit väckt av min familj och fått frukost på sängen. Jag hade fått en ring som man kunde åka efter båten i. Min lycka hade varit kolossal. Av min femåriga syster hade jag fått ett halsband som hon gjort på dagis. Det hade varit gjort av vit tråd som hon trätt vita och gröna pärlor på. Jag hade gett henne en stor kram och satt halsbandet runt min hals. På eftermiddagen hade vi mött mormor och morfar nere vid båten. Mormor hade haft med sig jordgubbstårta. Vi hade klivit ombord på den enorma båten och åkt iväg. Jag och min syster hade tjatat om att få åka i ringen.

”Inte än, här är det för mycket vågor och stenar” hade pappa svarat.

Jag hade irriterat dragit med mig min syster till båtens bakre del. Ringen hade suttit fast i ett rep och legat vid sidan av båtens kant. Vi hade satt oss på kanten.

”När ska vi få åka?” hade min syster frågat.

Jag hade vänt blicken mot ringen. Jag hade ju sett hur mamma och pappa gjorde många gånger. Det hade inte sett så svårt ut och vågorna hade faktiskt tonat ner sig i höjd.

”Jag kan lägga ner ringen åt dig om du vill åka nu,” hade jag svarat.

Min syster hade lyst upp. Snart hade ringen åkt ner i vattnet och min syster hoppat i. Jag hade knutigt två knutar så att den inte skulle lossna. Min syster hade tjutit av lycka och jag hade skrattande vinkat åt henne från båtens kant. Jag hade satt mig på kanten igen och lett åt min syster. Vågorna hade ökat i styrka och min syster hade skrattat så när ringen flög mellan dem. Men plötsligt hade min syster försvunnit.

”Alice?”

Jag hade rest mig upp. Hade inte fått något svar.

”ALICE!?” Jag hade ropat allt högre och högra, tillslut hade mamma kommit och frågat vad jag skrek för.

”Alice är borta,” hade jag stammat förvirrat och pekat mot ringen.

Min mammas min hade bytts från irritation till skräck på mindre än en halv sekund.

”TOM! STANNA BÅTEN!” Hennes röst hade fått mig att rycka till, den hade varit så stark och gäll, fylld av skräck.

Mamma hade sprungit till fören. Jag hade hört henne skrika och båten hade satt igång med en rivstart. Båten hade vänt och mamma, pappa, mormor och morfar hade skrikigt sig hesa efter Alice. Mormor hade ring efter polisen. De hade varit med oss och letat efter henne, men ingen av oss hade hittat henne. Alice hade försvunnit. Jag hade varit rädd, vart fanns min syster? Jag hade frågat mamma men hon hade bara gett mig en ledsen och anklagande blick. I flera år efteråt hade hon gett mig den där blicken, för det hade varit mitt fel. Det var mitt fel att Alice försvann.

 

”Carol? Hallå? Är du okej?”

Jag öppnade ögonen och såg in i fem stycken ansikten. De såg oroliga ut. Jag hostade lite innan jag försökte sätta mig upp. Mitt blonda hår klibbade mot mitt ansikte.

”Ge henne lite utrymme!” gormade våran lärare och mina klasskamrater flyttade sig en bit ifrån mig.

”Jag är så ledsen Carol, det var verkligen inte meningen att stöta till dig,” Tyler såg skuldmedveten ut.

”Det är lugnt,” jag försökte mig på ett leende med såret som minnena rivit upp fanns kvar.

Det var första gången som jag varit i vattnet, annat än i badkaret, sedan Alice försvann. Mammas blickar hade aldrig låtit mig glömma vems fel det var att min syster inte var här. Hon skulle fyllt tretton för någon vecka sen. Men oavsett hur ont mammas anklagande blickar än gjorde var det ingenting mot vad mina egna känslor gjorde mot mig. Skuldkänslorna åt upp mig inifrån. Jag lyfte handen mot halsbandet jag hade runt halsen. De vita och gröna pärlorna var mjuka och kalla mot mina fingrar. Fina, fina, älskade Alice. Åh vad jag saknar dig.

 

Av Josefin Andersson


Terrängbilder :)

Fotade när vännerna mina skuttade runt på terrängbanan idag! :)
Det var rolig oxh jag samlade på mig ytterligare 400 kort till min samling som nu är uppe i 1888 bilder -endast terräng då ;)





Om någon skulle vilja se fler av årets
                      terrängbilder finns dem på www.JossanAmigo.pixbox.se :)

No Reins


Jag ville bara dela med mig av den här härliga filmen!
 En riktig må bra film tycker jag iallafall!

Eller vad tycker ni?

"Kak-Gruppen"

Idag tog alla i vår spanska grupp med sig fika, jag bakade kladdkaka (översätt: Min syster bakade kladdkaka, jag tittade på och åt smet.).  Vi fick ihop lite bakverk iallafall! Muffins, kakor, rulltårta och kladdkakor! Vår lärare tog med sig någon spansk kaka med nötter också, så vi hade det väldigt trevligt! ^^


Fredrikgjorde en konstig kombination med en småkaka & kladdkaka. Johanna började "Andvänd dem..." men blev avbruten gång på gång tills hon skrek "MEN ANDVÄND DEM SOM ANSIKTSKRÄM TILL DITT FINNIGA ANSIKTE!". Den meningen gjorde min dag, eller nej, det kanske var när vi blev klassade som Olles favoriter, Häst tjejerna ^^

Tjao, nu ska jag sova (a)


Alexandra Fotografen Neu

Idag följde Alexandra med mig till stallet och fotade mig och Amigo :)
Sen provred hon Habiba, och då fotade jag :)




No hands (H)





Nu är det The Mentalist (y)

Bilder från Dressyren

SÄFVAS LAG! :)

Sara & Merlin

Michelle & Cherry

Klara & Dinnie

Elin & Evert

Randoms ^^



© Josefin Andersson  - JossanAmigo.pixbox.se


RSS 2.0