saker som sticker mig i ögonen
Bra inlägg :) Jag har också varit skitnojjig med det där. Det har blivit bättre, fast nu är det nästan aldrig någon annan som rider henne. Det är bara två andra tjejer som jag känt skitlänge och litar på som får rida henne utan att jag är med, men det är inte ofta det händer haha.
Hatar såna som rider en ny häst och tror att alla metoder som funkar på dens egen häst funkar på alla hästar.
Haha är likadan när vänner är med. Visst upp och hoppa men om man ska åka iväg så ba eh vem ska man fråga. Vill inte att någon ska behandla min häst "fel" så det gäller att fråga rätt person. Annars så får ingen rida Tose iaf :P.
Har du nån mejl adress där man kan kontakta dej? :)
jag håller verkligen med dig! Om jag hade haft en häst hade ingen fått rida den, haha. I så fall måste jag ha känt personen under en längre tid och sett personen rida min häst innan jag kan lita på den. Så att man vet att den inte pressar hästen eller använder spöt eller sparkar på för fulla muggar. Man måste kunna lita på den personen och lära känna dennas sätt att hantera hästar, det är verkligen jätte viktigt!
Har ingen egen häst och blir avundsjuk och lite bitter typ när jag får reda på att någon annan ridit på "min" häst haha. Hade hon varit min hade jag inte låtit någon rida henne, om det inte är så att jag lånar en häst och rider ut med en kompis som rider på min häst. Hade inte vågat låta någon få helt fria händer och göra vad som helst utan hade nog bet någon rida ut min polle några dagar om jag tex varit bortrest.
Jag är precis som dig! FINALLY har jag hittat en sån person, haha. Just det där att tro, och vara rädd för, att de ska göra något bakom min rygg med Lexx är skrämmande. Många tycker jag är fjantig och paranoid, men jag kan faktiskt inte rå för det... Har sett så mycket skit inom hästvärlden, så vad är det som säger att det inte kan hända mig och min häst liksom?
ÅH SÅ BRA INLÄGG!!! sååå sant! tycker precis samma sak och vill inte heller att någon rider min häst egentligen, bara för vi rider på ett "speciellt" sätt (rider utan mina hälar oftast, tränar på att han ska gå fram när jag använder rösten, repgrimma, halsring och använder spö som en extra hand och petar honom när jag vill att han ska gå fram lite eller tar det på halsen om jag vill att han ska svänga dit eller kolla med huvudet åt ett annat håll) så jag vill verkligen inte att någon ska sitta och banka och piska honom när han inte går fram! (ibland är han i en svacka när han bara är seg haha, och då gör jag saker ist som motivera honom och roliga saker!)
kalle och jag hoppar och rider dressyr (eller ja markarbete hehe) med träns och sadel ofta, men det kommer bli mindre och mindre, (tycker inte det är så jättekul i längden haha, och inte kalle heller hehe, eller jo hoppa tycker han är jättekul!) just nu rider vi det för han måååste gå ner i vikt, han är tjock och måste jobbas. När han sen är i form kommer jag nog lämna träns och sadel på hyllorna, typ varje dag hahaha ;)
även så tar jag ju hand om honom på ett annat sätt (eller ja, du förstår) om inte han vill, behöver han inte, om han är rädd för den saken så piskar jag inte fram honom och blir sur på honom utan jag ger honom en chans att ta det i sin takt och vi går dit tillsammans och kollar, han kan inte longeras för han har ingen respekt för människan i mitten, jag springer inte runt med pisken bakom honom (som andra nog har gjort..) utan jag tar det från ruta 1 och nu håller vi på att lära oss att longering faktiskt han vara kul! och det går framåt varje gång vi tränar :) även så är kalle inte den motiverade ponnyn precis.. det tränar vi också väldigt mycket på och om detta skulle vara i början jag fick honom skulle han inte ens brytt sig att jag kom eller gick eller något, nu bryr han sig direkt och är sååå mycket nyfiknare och personligheten har verkligen kommit fram! och även så när vi rider på ängarna nu förtiden och racear, så bockar han av glädje och typ får damp haha xD han gnäggar t.o.m när jag kommer till stallet eller hagen och ska hämta honom :')
shit hehe, detta blev långt, hehe c:
Jättebra inlägg!
Känner verkligen igen mig, jag har ju haft Arkus som min egna ända sen jag började rida honom för ett år sen men i höstas bestämde ägaren att han behövde en till medryttare. Jag tycke det var jättebra att avlasta mig lite när jag inte har tid osv. Men när jag har varit i stallet samtidigt som den andra medryttaren blir jag nervös och tänker ''sådär leder man inte, sådär rider man inte'' osv och blir nojig och tycker det är fel. Man må ju få ge det sin lilla tid att låta dom hitta varandra men han är min porslinsponny och jag är så rädd om honom och inget får gå fel..
Jag är galet petnoga med vilka som får rida på Brownie, det är bara två kompisar, en tränare och mamma som har fått rida på henne då jag vet att hon över huvudtaget inte fixar att ha en massa olika ryttare på ryggen. Jag hade lite ågren över att åka till Spanien och lämna henne men som tur var så kunde den enda personen jag litar på ta hand om henne. Jag känner ibland att det skulle vara nice med en medryttare men jag skulle aldrig våga ha det och Brownie skulle inte trivas med det heller...
